Kategori: Ambitioner

Jag har kommit på mig själv med att tänka att jag hade sån TUR som fick en inblick i teknikvärlden. Men vi ska inte behöva tur för att få veta vilka möjligheter som finns. Självklart förstod jag att det är någon som gör alla hemsidor, tekniska prylar och programvaror. Men vem den där någon var funderade jag inte så mycket på, iallafall hade jag ingen aning om att det kunde vara jag själv. Att det faktiskt inte krävs så många timmar för att komma igång med att göra sin första hemsida. Att man kan ha som jobb att skapa nya Snapchat-filter eller koda hur vattnet i Hitta Nemo ska röra sig.

Vi får höra om vilka yrken som finns när vi växer upp och alla vet om att man kan bli frisör, brandman, läkare och så vidare. Men mjukvaruutvecklare, 3D-modellerare och UX:are då? Det har man behövt ta reda på själv vad det innebär. Eller att man överhuvudtaget har ett intresse för teknik, det vill säga teknik utöver att löda ihop ett par metalltrådar, det behövde en också inse själv. De som hittade intresset själva var nog (spekulationer) mestadels grabbar som ägnade mycket tid framför spel eller iallafall datorn överlag. Och då kanske de valde en teknisk gymnasielinje och därefter var det naturligt att fortsätta på teknisk högskola. Med de personer som kanske snarare är intresserade av att skapa och få vara kreativa. De börjar antagligen på någon praktiskt eller estetisk linje istället. Ingen värdering kring det, jag önskar mest bara att den ljud- och musikintresserade personen hade vetat om att den kan använda sina kunskaper inom en teknisk utbildning också. Kanske en dag göra sin egen version av Audacity och skapa sina egna ljudfilter, eller programmera en app som hjälper musiker att stämma sina instrument. Eller att den modeintresserade eleven hade vetat om att den kan specialisera sig på att utveckla webbshoppar. Den som älskar att teckna och måla ska veta om att det går att bli den personen som designar miljön i olika spel eller animerar de nya Pixar-filmerna.

Jag har alltid gillat kreativa sysslor, samtidigt som matten känts överkomlig – ibland till och med rolig (men vad skulle man göra med matten liksom?). Länge trodde jag att arkitekt var i princip det enda yrket som kombinerade teknik och kreativitet, vilket jag hade väldigt fel om.

Inte förrän sista året på gymnasiet fick jag höra om hur kreativt och roligt det kan vara med programmering. Och vad häftiga saker man kan skapa med hjälp av matematik och fysik. Frustrerad över hur sent det behövde bli, samt det faktum att det skedde av en ren slump. Jag hamnade på en presentation i sista sekund som hölls av sektionen för just den utbildning där jag nu pluggar vidare. Nu är jag otroligt tacksam, men tanken på att jag så lätt hade kunnat missa allt det här gör mig ledsen.

Jag älskar det faktum att programmering nu ska in i grundskolan. Även hur det kommer fler och fler barnböcker som handlar om teknik, böcker som tilltalar både tjejer och killar. Så jag tror att de barn som börjar grundskolan nu kommer att få bättre koll på de yrken som har dykt upp i och med teknikens framfart. Men det finns ett ganska stort glapp, personer i åldern 10-20 skulle jag gissa på, som inte har någon självklar källa till inspiration eller ges tillfälle att få prova på. Mitt sätt att bidra har blivit att skapa Driventjej och förhoppningsvis kommer jag att inspirera minst en person, som en första milstolpe.