Det kändes väldigt bekant, det här med att skriva ett blogginlägg när det är en månad kvar tills takeoff. Jag bläddrade bakåt och insåg att en del av det inlägg jag skrev i augusti kan kopieras rakt av för känslan är i princip densamma.
”.. Om bara EN ynka månad. Ser framför mig hur jag kommer dumpa väskan på golvet, sätta mig på sängen och bara stirra rakt ut. Sen efter en timme eller så kommer jag eventuellt att förstå att det faktiskt är på riktigt alltihopa. ”
För om en månad sitter jag där vid köksbordet hemma hos mamma eller pappa och jag tror att det kommer kännas som att det var alldeles nyss jag var där senast. Kan liksom inte förstå hur nästan ett år har klämts in därimellan och jag får lite smått panik över att jag bara har gett dagboken omtanke ynka 5 gånger. En aning lulligt men nu när det har börjat blivit sådär varmt igen så blir det en speciell doft ute som tar mig tillbaka till den första tiden här. I kombination med en av mina spellistor som gått på repeat och kanske klirret från cykelkorgen för att plugget är klart och kvällen är ung. Sånt som inte går att spara riktigt. Det är lite mysigt att tänka tillbaka på alla små tillfälligheter som gjort att jag lärt känna de människor som jag fortsatt umgås med hela året, typisk sån grej jag vill skriva ner innan det blir för dimmigt. Och det är lite läskigt att tänka på att så mycket i livet kommer bytas ut på bara ett par dagar: I vilket land och i vilket hem jag vaknar upp, vem jag säger godmorgon till och på vilket språk, vilka jag får skratta med i samma rum och vilka som bara kan nås genom en skärm. Vart jag förväntas vara när klockan ringer in och vad klockan ens är.
Om tre veckor ska jag alltså vara klar med allt arbete och samtidigt händer det mycket runtomkring och campus är extra levande just nu. Jag undrar vad jag kan göra för att det inte ska vara över på ett ögonblick. På fredag blir det finklätt på Grad Formal och på söndag fulklätt på Bay 2 Breakers inne i San Francisco. Igår var det min födelsedag och det blev då inte en tråkig måndag som jag var beredd på. Fylld med värme efter en lång morgon med samtal hemifrån fick jag ge mig iväg på en skattjakt som Samuel anordnat på något mirakulöst sätt. Det var på håret att jag lyckades lösa alla gåtor (mellan mina tre föreläsningar) och hitta ett paket på en vildvuxen kulle i solen innan jag skulle öppna dörrarna för lite födelsedagsfirande på kvällen.
Tills nästa gång, ha det!